Årets viktminskare heter Gizmo och är en 7-årig schäfer som bor tillsammans med sin husse Svante Nordblom i Gölby.  Gizmo har minskat i vikt från 53,5kg till 44,4kg. Allt började med att Gizmos leder visade tecken på förändringar som gjorde att han inte kunde röra sig ordentligt. Han haltade till och från och ville inte röra på sig för mycket.Eftersom Gizmo även bar på en övervikt som belastar lederna ytterligare rekommenderades han att gå med i ett viktminskningsprogram.Så Gizmo utfodrades med ett foder som både är bra för lederna och gör att man minskar i vikt.Detta gjorde susen. Kilona rasade i takt med att rörligheten ökade. Gizmo är idag en glad och pigg schäfer som gärna går ut och går. Fodret kommer han att fortsätta med resten av livet men med jämna kontroller för att behålla den vikt han har nu. Så stort grattis till Gizmo och Svante!!!

Plötsligt en morgon märkte bullmastiffen GORDONs matte att magen började svälla på hunden. Hon misstänkte genast magomvridning och fick snabbt med sig Gordon i bilen och åkte i ilfart till Smådjurskliniken. Magomvridning är ett livshotande tillstånd och det som händer är precis som det låter, magsäcken vrider sig runt sin egen axel och fylls snabbt med gas. Stora raser drabbas oftare än små. Väl inne på kliniken försökte veterinär Rosalie som första steg tömma Gordons mage på gas och mat med en sond via matstrupen utan att lyckas, så han måste genast akutopereras. I inte mindre än tre och en halv timme opererade Rosalie Gordon. Hon tömde ut stora mängder med maginnehåll och kunde till sist vrida magsäcken på rätt och för att förhindra återfall sy fast den i bukväggen. Operationen blev lyckad och redan på kvällen var Gordon pigg och glad. Efter ett par dagar utan komplikationer kunde alla dra en lättnadens suck och konstatera att Gordon klarat sin magomvridning utan men!

Katten CURRY hade tillbringat en julinatt utomhus. När han kom in på morgonen hostade han och hade tungt att andas. När Curry kom in och veterinären tittade på honom hade han mycket svårt att andas. Han fick vätskedrivande injektioner och röntgenbilder togs på hals och lungor. På bilderna såg man ett främmande föremål i luftstrupen. Föremålet måste bort i och med att det blockerade luftvägarna, så Curry förbereddes för operation. Operationen blev mycket komplicerad pga av att föremålet satt så långt ner i luftstrupen. De vanliga instrumenten fungerade inte men med lite kreativitet lyckades veterinärerna ”uppfinna” ett instrument och plockade till slut ut en 2,5 cm lång benbit. Curry fick stanna kvar över natten. Dagen efter var han pigg o glad och åt mat, men hade lite rossel i halsen. Han åkte hem och fick en tid äta smärtstillande och antibiotika. Idag springer han på som aldrig förr!

Katten TASSE fick plötsligt svårt att gå och kunde inte hoppa upp i soffan. Ägaren kom in med honom till kliniken och vid undersökning kändes flera små sår på ena sida. Röntgenbilder togs och på dem kunde man se att han hade inte mindre än 13 små hagelskott utspridda över hela kroppen! Såren rengjordes och Tasse fick smärtstillande och antibiotika. Haglen finns kvar i kroppen men Tasse har inte fått några men.

Taxen ACKE var i november ute på rådjursjakt. Det hade nyligen blivit kallt ute och i viken hade isen börjat lägga sig. Acke gick igenom den tunna blåisen och hamnade i vattnet. Jägarna fick snabbt upp honom, han hann bara ligga i det kalla vattnet några minuter. Väl uppe på land fick Acke krampanfall och blev medvetslös. Jägarna lindade in honom i filtar och fårskinn så gott de kunde och skyndade till kliniken. Då Acke kom in försökte veterinären ta tempen på honom, men temperaturen var så låg att termometern inte klarade av att mäta den! Behandlingen blev försiktig uppvärmning med elektrisk värmefilt och uppvärmt intravenöst dropp. Han fick även medicin mot kramperna. Första mätbara temp var endast 28 grader! Normaltemp för en hund är 38-39 grader… Efter några timmar på värmefiltarna började Acke piggna till. Han steg upp och vankade runt som om inget hade hänt. Vid hemgång på eftermiddagen var tempen 36.7. Acke är nu helt återställd och är ute och jagar igen!

CHARLIE är en stor blandras, 9 år gammal. Han kom till kliniken för problem med hälta. Veterinären gav ägarna rådet att låta Charlie gå med i klinikens bantningsprogram eftersom han bedömdes väga nästan 10 kg för mycket. Hältan misstänktes bero på övervikten. Charlie sattes på bantningsdiet och har vägts regelbundet på kliniken. Familjen har varit väldigt duktiga och Charlie har följt den uppgjorda bantningskurvan precis. Hela familjen har ställt upp, även familjens små barn som slutat kasta mat åt Charlie från köksbordet. Resultatet är att han minskat från 39,4 till 30,7 på nio månader. I procent i förhållande till total kroppsvikt motsvarar det 28,4%! Charlie är nu en mycket rörligare och gladare hund. Efter 3 månaders bantning var hältan borta. Han kan följa med familjen i båten vilket han inte kunde förut eftersom han inte rymdes att gå på däcket, förbi kajutan. Nackdelen med att han blivit rörligare är att han numera klarar av att hoppa upp med framtassarna på bordet och stjäla mat. Charlie är vinnaren i vår bantningstävling 2008.

CLOUD är en liten kattpojke på fyra månader som kom in till kliniken efter fall från ett högt träd. Han var mycket medtagen och ville knappt röra sig. Veterinären gav honom smärtstillande och lugnande, därefter blev han röntgad. På röntgenbilden såg man att han hade ett benbrott på höger lårben med lösa fragment. Så Cloud blev remitterad till Hund och katt kliniken i Åbo redan dagen efter. Operationen gick bra, han fick ett långt stift inopererat i lårbenet för att hålla det på plats. Väl hemma blev det burvila i flera veckor. Två månader efter olyckan kom Cloud tillbaka till klinken för att ta bort stiftet. Nu busar han på som en vanlig kattunge.

HADES råkade ut för en trafikolycka och fördes till jourhavande veterinär med frakturer i både över- och underkäke samt kraftiga blödningar i huvudet och ena ögat. Om vi visade bilder på skadorna skulle vi nog bli anmälda. Ägaren ville under inga omständigheter låta avliva honom, så han remitterades till Rosalie som fick ägna en lördageftermiddag åt att pussla ihop käkarna. Han fick stanna några dagar på kliniken för dropp och smärtlindring. Efter mindre än en vecka kunde han äta själv och efter 4 veckor togs de sista suturerna bort och då kunde man inte se några som helst spår efter skadorna! Snacka om 9 liv! Hades och husse

NICOLE var en mycket speciell hund. Hon bodde i Grekland på vintrarna och varje år åkte de bil till och från Åland genom Europa. Hon var blind, men litade på sin matte som berättade för henne på promenaderna hur hon skulle gå och när hon skulle hoppa. När Nicole var 16 år opererade vi bort juvertumörer och när hon var 17 opererade vi bort livmodern pga livmoderinflammation. Nicole fick leva ett år till men blev plötsligt akut sjuk och hennes särdeles starka livsgnista slocknade. Hon fick somna in i mattes armar några dagar efter sin 18-års dag. Nicoles "lillebror" Lufsen, som ursprungligen var en illa tilltygad gatuhund som valde Nicoles matte till sin, har fått ta över rollen som mattes ständiga följeslagare. När Lufsen blev omhändertagen hade han en svår fraktur på ett framben som matte lät operera hos en ortoped i Aten. Senare upptäckte vi att han också hade ett diafragmabråck vilket opererades med framgång.

SMIRNOFF kommer från Kökar och har en tagg i sitt öga. När veterinären försökte avlägsna taggen, åkte den bara längre in i ögat. För att ögat inte skulle bli förstört, krävdes intensiv behandling efteråt och eftersom husse pga arbetet inte kunde sköta medicineringen fick Smirre stanna en vecka på kliniken för medicinering. Eftersom han inte alls kände sig sjuk, behövde han inte vara i bur, utan fick förmånen att röra sig fritt på kliniken. Han blev genast personalens ögonsten och fick följa med Rosalie hem över helgen. Trots att han inte umgåtts med hundar tidigare, var han inte det minsta rädd för Rosalies hund Frenja. Smirres favoritplats på dagarna var receptionsdisken, där han kunde övervaka alla patienter som kom och gick. Han gillade att leka bland varorna i butikshyllorna och när han blev trött somnade han ovanpå datorn.

MAJA är en katt som bor i en familj med två hundar. Den ena hunden drabbades av akut ehrlichios, en fästingburen sjukdom och matte fick rådet att behandla hundarna med Exspot, ett spot-on-preparat mot fästingar som man droppar i nacken. Utan att tänka sig för droppade matte den sista droppen på katten, som drabbades av allvarlig förgiftning. När ägaren upptäckte att katten var förgiftad, försökte hon tvätta bort medicinen i nacken med olivtvål, men medicinen hade redan hunnit sprida sig i kroppen. Katten kom in till kliniken med svåra kramper, behandlades med intravenöst dropp och kramplösande mediciner. Maja fick gå hem efter tre dygns intensiv behandling och efter en vecka var hon helt återställd. Katter har i många avseenden en helt annan ämnesomsättning än hundar och människor och det är många hund- och humanmediciner som kan ge förgiftning på katt. Därför är det viktigt att alltid läsa på förpackningen och rådgöra med veterinär om man är osäker.